Jesper åkte till jobbet och barnen till skolan allt va som vanligt, hade lite molande känsla i magen men det hade jag haft i nästan en vecka. Klockan tre den här dagen skulle vi på ett tillväxtutraljud för att se så allt såg bra ut. Vi åkte och gjorde det och allt såg bara bra ut, bebis hade fixerat sej vilket han inte gjort dagen innan.

Vi åkte hem och jag började med maten vid 16:30, började nu känna att min molande känsla börja ändra karaktär och gjorde lite mer ont. Gjorde klart maten men hade svårt att äta då tankarna var någon annanstans. Sa till Jesper att det kanske är något på gång men han trodde inte det, han tyckte jag va för lugn ;).

Men vid 18 tiden sa jag åt honom att klocka värkarna, värkarna var täta ca två minuter emellan men jag klarade fortfarande av dom hemma, jag skulle vara hemma så länge som möjligt och jag hade ju inte ens haft värkar i två timmar ju. När klockan börjar närma sej 19 så säger jag till Jesper att han kanske ska förvarna barnvakten vilket han redan gjort, han åker även och tankar och köper lite godis och dryck vi ska ha på förlossningen för nu börjar jag fatta att det är riktiga värkar och dom avtar inte utan kommer med en minut emellan det gör så ont och jag funderar varför jag gör om det igen för. Ska vi åka in redan säger Jesper :), ja nu klarar jag inte mer!

På väg in till förlossningen är det olidligt värkarna går in i varandra och i bilen börjar det trycka neråt krystvärkarna har börjat, panik! Från parkeringen in till förlossningen stannar jag upp säkert 10 ggr då värkarna är täta ingen paus emellan. Väl uppe på förlossningen möts vi av en barnmorska som visar oss ett rum klockan är nu 19:30, mina värkar fortsätter tätt och trycker neråt, mitt vatten har inte gått än, barnmorskan ger mej lustgasen på en gång och kollar hur öppen jag är det visar sej att jag är öppen nästan 6 cm. Barnmorskan hinner inte läsa något om mej så jag försöker berätta mellan men det går knappt, nu börjar krystvärkarna bli riktiga och kl är 20:06, barnmorskan säger åt mej att krysta för jag är helt öppen men jag har hela tiden med mej tanken att mitt vatten har ju inte gått än, de säger att de ser huvudet med en massa hår på! De tar ett litet hål på hinnan så det sipprar vatten, jag krystar och det gör så fruktansvärt ont. Men tillslut föds våran son 20:20 med segerhuva och navelsträngen två varv kring halsen, han skriker och är helt perfekt!
Jag väntade in i sista sekund tyckte barnmorskan eftersom det blev så väldigt intensivt och att min andra förlossning gick nästan lika fort. Plågan va intensiv men kort.

Max två timmar gammal <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då så tänkte jag börja blogga igen, hade dock glömt allt som lösen och användarnamn på den förra så startar en ny här! Lite om mej själv då, Victoria heter jag bor i Falun tillsammans med min sambo Jesper och våra tre barn Ida född oktober 05, Noah ...